Hur kommer framtidens lärmiljö att se ut? Vad kan vi göra för att öka inlärningen hos framtidens elever? Frågorna är många men framtidens lärande ser ljus ut. Ett flertal olika projekt har sjösatts för att utreda hur vi på bästa sätt kan använda dagens och framtidens teknik för att öka inlärningen hos eleverna. Både tekniska förbättringar inom utbildningsverktyg och material men även uppdateringar kring vad som faktiskt är gångbart i den verkliga arbetsmiljön. Detta innebär exempelvis att faktiskt utbilda eleverna för de arbeten som finns idag samt för nya arbetsuppgifter som kommer med bland annat den digitala utvecklingen.
– Skolan måste kunna förbereda och ge kunskaper om en arbetsmarknad som vi inte vet hur den kommer att se ut. Idag till exempel finns redan yrken såsom klimatrevisor, molnvakt, DNA-coach och robotpersonlighetsdesigner säger Karolin Nylander, projektledare för projektet Vässa skolan.
Projektet Vässa skolan
Projektet Vässa skolan, som delfinansierades av statens innovationsmyndighet Vinnova, pågick under 2018 och 2019 på tre utvalda skolor i Hudiksvall; Iggesunds skola, Östra skolan och Bromangymnasiet. Genom Vässa skolan ville man öppna upp ögonen för att tänka på ett nytt sätt gällande lärmiljöer, fysiska, pedagogiska och sociala miljöer. Tillsammans med Högskolan i Gävle kunde resultatet kvalitet- och kvantitetsmätas. På de tre skolorna kunde projektet baseras på verklighetslabb, dvs. en arena för att prova nya arbetssätt och skapa beprövad erfarenhet, och skapande av aktivitetsbaserade lärmiljöer. Allt för att se hur det påverkade kunskapsresultaten, skolan som arbetsplats och lärmiljön i stort.
– Hela projektet utgår från behovsanalyser på tre olika skolor i Hudiksvalls kommun. Utifrån dessa skapar vi sedan tre så kallade ”verklighetslabb” som kommer att ändras under resans gång. Följforskningen av Högskolan i Gävle och skolans mobila team liksom utvärdering från lärare, elever och annan personal kommer att ligga till grund för de kontinuerliga förändringarna. Först ut är ett verklighetslabb på Östra skolan där man nu placerat ut sensorer, säger Anna Gustavsson, projektledare Fiber Optic Valley/ RISE.
Problem relaterade till inomhusklimatet som exempelvis allergier, huvudvärk, trötthet och besvär i ögon, näsa och hals förväntades hittas med hjälp av dessa sensorer.
– Inomhusklimatet är en viktig del av lärmiljön, eleverna ska ha studiero och trivsel. Möjligheterna är många med att placera sensorer i den dagliga verksamheten. Sensorerna kan ge information om vilka rum som är tillgängliga, hur många elever det finns i rummet, ljudnivå, temperatur, ljusförhållanden och vilken pedagogisk aktivitet som sker för att bara nämna några exempel, säger Christoffer Andresen, forskningsarkitekt RISE Acreo Netlab.
Elever och lärare får testa digital whiteboard
Elever och lärare på Östra skolan provade att använda en 55 tum pekskärm istället för den traditionella whiteboardtavlan. Den digitala whiteboardtavlan har en inbyggd dator, vilket gör att anteckningar kan delas med eleverna som kan ta del av informationen på ett helt nytt sätt.
– Nu senast på klassrådet fick eleverna använda den digitala whiteboardtavlan. Den var perfekt för dagordning till klassråd och texten blir väldigt tydlig eftersom man kan välja svart bakgrund med vit text, Säger Erik Linderoth, lärare på Östra skolan.
Den digitala whiteboardtavlan erbjuder flera funktioner och upp till fyra personer kan skriva på tavlan samtidigt med valfritt objekt som skrivverktyg. Undervisningsverktyget var ett av många initiativ inom Vässa Skolan för att utforska, utveckla och utmana framtidens skolmiljö.
Ståbord i klassrummet
Inom utvecklingsprogrammet Vässa skolan fick elever på Östra skolan testa ståbord i klassrummet. På många arbetsplatser finns skrivbord med funktionen att kunna höjas och sänkas, men i skolan saknas ofta möjligheten för elever att stå upp och jobba i klassrummet. Detta var en av alla de satsningar i projektet Vässa skolan som testades under projektets gång.
Årskurs 8C på Östra skolan var positiva till att testa ståborden som fanns längst bak i klassrummet. Inför varje lektion fick de som ville testa borden göra det och känna på skillnaden mot att sitta ner. Lärarna på Östra skolan såg positivt på satsningen.
– Det är bra att stå upp med jämna mellanrum. Vi tror det kan påverka elevernas hälsa och koncentration och att eleverna orkar mer, säger Erik Linderoth, lärare på Östra skolan.
Skrivbordscyklar aktiverade elever på Östra skolan
På Östra skolan så testades skrivbordscyklar i klassrummen där det fanns en högre cykel och två lägre cyklar i tre klassrum. Cyklarna är ett träningsverktyg som gör att eleverna är aktiva och får en ökad koncentration i samband med undervisningen.
Ensidigt arbete kan belasta kroppen och med skrivbordscykeln kan man motverka detta. Även koncentrationen har förbättrats och en elev som använt den låga cykeln säger såhär:
– När jag cyklar på den kan jag koncentrera mig bättre. Jag stör inte de andra eleverna lika mycket och skolarbetet går lite bättre.
Med denna satsning ville Vässa Skolan uppmuntra eleverna till rörelse under inlärning och på så sätt utveckla skolmiljön. Läraren Jens Öberg på Östra skolan ser positivt på användningen i klassrummet.
– Skrivbordscyklarna passar inte alla men det är ett jättebra verktyg för flera elever under lektionerna. Jag upplever att cyklarna är uppskattade både hos såväl eleverna som hos oss lärare och tillför till en mer utvecklande skolmiljö, säger Jens Öberg.
Enligt forskning så är hjärnan mer aktiv under fysiskt arbete och inlärningen fungerar bättre när kroppen är i rörelse. Företaget SportOffice lät Östra Skolan testa dessa cyklar under en period och det blev ett sånt framgångsrecept att skolan köpte in cyklarna till skolan.